Nu kommer det.... Tårarna....
Eller ja jag har seriöst gråtit i, ja idag blir det tredje dagen.... Jag känner att jag inte pallar längre, hur länge ska jag orka med allt skit som sker dag in & dag ut?
Jag vet livet är en kamp, men jag vill luta mig tillbaka & andas känna harmoni....
Nu ser det ut så här:
Jobbar just nu 85% , jobbar över varje dag plus extra dagar... Det vill säga när ingen annan kan så får man hoppa in på sin/sina lediga dagar.
Jag försöker plugga igenom min bok för körkortet, men har vart så sjukt trött att jag seriöst har inte orkat... Så trött att jag känner att jag är en trafikfara!
Jag sitter & kollar jobb samt då jag har hållit på med mitt personliga brev & cv, som jag äntligen fick grönt tecken för igår vilket va jätte skönt.
Möten hit & dit med min jobbcoach, sjukhusbesök...
Tänker mycket på min ländrygg, och funderar seriöst att ta kontakt med Danderyds sjukhus då jag känner att dem är lite bättre och tar mer hand om oss patienter.
Sitter & skickar papper fram & tillbaka till Kommunala A-Kassan, fattar inte vad det är dem egentligen vill... Men ska snart träffa min handledare på Arbetsförmedligen & se vad hon kan göra & hjälpa mig med...
Jag känner att just nu kan jag inte ge 110% inte när jag känner så här.... Så fort jag kommer på en svag punkt så rinner tårarna ner för min kind & det är mkt, sitter säkert i en 15min minst.
Jag trivs på jobbet men jag känner mig inte säker då jag har ont i ryggen & att jag bara går som vikarie känns heller inte så tryggt då jag kan bli av med jobbet imorgon om det är så... =/
Nu spottar jag bara ut det som kommer men igår när jag va ute & gick på kvällen, kände att jag behövde det, tungt i bröstet, ögonen känns som stora fotbollar, svårt att andas, panik panik!!
Saknar mina vänner, kom fram till att jag har inte så många vänner längre... Kanske ska flytta & starta om på nytt...... Men då vill jag såklart ha med mig gubben...!
Har gubben, men om jag tänker in på vänner så känner jag mig oftast som en ensam varg.... Är jag en bra vän eller dålig vän? Är man poppis eller är man utanför? Bra fråga/aka.com
Sen tänkte jag på Terapi/ psykolog? när jag var ute & gick....
Kan det vara nåt? Att jag får prata ut?
Men egentligen vad ska dem hjälpa mig med tänker jag då?
Känner mig omöjlig....
Nej hej så länge
P.s ursäkt ett väldigt tråkigt inlägg, gör bättre snart
XOXO
Naaaaaaaw gumman.. självklart ska du gå och prata med någon. Psykolog JÄTTE BRA!! Få ur dej allt och lite till. Jobb som vikarie suger.. helt rätt att man kan få gå imorgon el nästa vecka. A-kassan suger.. arbetsförmedlingen suger, dom vill bara ha papper och någon form av statistik av sökande. Dom skiter i resten.. tycker du ska ta kontakt med danderyd sjh.. om dom kan hjälpa dej bättre där..
SvaraRaderaVänner är fortfarande lite knepigt.. har inte heller många vänner men "få" vänner som står mig oerhört nära. resten skiter jag i. och det ska du oxå göra.. dom som inte ser el hör dig lägg dom i en papperskorg med locket på. Ta sedan fram dom igen när dom har mognat.. eller något sådant!!! Kramiz på dej och hoppas det blir bättre snart!!